Jubileumshelgen på Strömsholm 31 augusti till 2 september 2007

Så har vi då genomfört det första samarrangemanget mellan Svenska Haflingerföreningen och Haflinger Rid&Körklubb. Ett arrangmang som gav mersmak. Totalt hade 74 hästar anmälts till helgen. Tyvärr fick en del förhinder pga sjukdom.

Redan på torsdagen den 30 augusti anlände de första deltagarna. Ida Wöllecke med sällskap var på plats och visade nyanlända var deras boxar var placerade. Sofia Nilsson hade tidigare på torsdagen varit på plats och märkt upp alla boxar med hästarnas namn.

Själva arrangemanget startade kl 12.40 på fredagen med mätning av de ston som skulle vara med på premieringen. Straxt efter kl 13 drog så det hela igång. Domare var Roland Fransson från Sverige och Gerhard Rainer från Italien. På söndagen deltog även Kurt Larsson som domare.

Det var en lång rad vackra, välvårdade haflingerhästar som visades. Vi som satt på läktaren och följde det hela kunde njuta i fulla drag. Om någon säger till mig att "har man sett en haflinger så har man sett alla" vill jag verkligen protestera. Här kom en lång rad av hästar som i grunden var väldigt lika, men ändå så olika. Det var skiftande färg - från mörk fux till ljus, olika längd och tjocklek på man och svans, en del hade gått på bete lite mer än andra..... En del hade mer utstrålning - det märktes att de gillade att visa upp sig.

Fredagen innehåll förutom stopremiering även fölmönstring. Då var det många som suckade på läktaren. Föl är söta - haflingerföl är ännu sötare (är man partisk eller...). Efter en kort paus gick vi över till själva Riksutställningen och hann med både 1-åriga ston och hingstar, 3-åriga ston, 4-åriga och äldre ston med föl samt föl.

Lördagen inleddes redan klockan 09.00 med första klassen: 4-åriga och äldre ston utan föl, raskt följt av valacker och icke godkända hingstar, hingstar samt veteraner (dvs ston och hingstar över 20 år). Dagens första klass var också den största med många fina ston i ringen. Veteran-klassen hade bara ett sto, gamla Berni. Döm om min förvåning när tolken går fram och lyfter på svansen och kommenterar "stute" till domarna. Visserligen gillar den gamla damen (Berni alltså) att visa upp sig och visst hon blåser upp sig och blir högrest.... men ser man inget "klockspel" så har man kanske klart för sig vad det är. Som gammal häst får man inte några poäng utan endast en bedömning. Det tycker jag är lite synd i och för sig. Men en bra bedömning känns ju fint i alla fall.

Direkt efter slutringen där BIS och BIM utsetts var det dags att starta årets Haflingermästerskap i dressyr. Förklass var en LB:0 med många starter. Dagen avslutades sedan med en LA:4 där mästaren utsågs.

Ett uppskattat pausprogram bestod i en köruppvisning av Madeleine Dverstorp och hingsten Agilo. Det här är ett nytt ekipaget kommer att tävla framöver, tidigare körde Madeleine Agilos far Anger både nationellt och internationellt.

Lördagskvällen var vikt för en gemensam middag på närbeläget värdshus. Lokalen kunde ta 75 personer men när allt var klart hade ca 95 personer passerat. Trots att det var trångt var det en mycket gemytlig stämning.

Söndagen var hingstarnas dag. Startade med en avelsvärdering för att sedan fortsätta med generalmönstring av haflingerhingstar. Tyvärr saknades en del hingstar vilket är mycket tråkigt då generalen är det tillfälle där samtliga hingstar ska ställas mot varandra för att vi stoägare (bl a) ska få en bild av vilka hingstar vi ska välja framöver.

Tyvärr var underlaget i ridhuset under all kritik så vi var tvungna att spärra av halva ridhuset innan vi kunde släppa hingstarna lösa. Övriga delen av ridhuset var för halt, söndervattnat.

Det var åter en njutning att sitta på läktaren och se alla fina hingstar i frihet - man får som ungdomarna säger "ståpäls". Några gjorde även bruksprov - både ridning och körning.
Domarna kommenterade att det var mycket fina och bra bruksprov. Mycket ovanligt att det var så kontrollerade och lugna.

Efter hingstarnas visningar var det dags för helgens sista begivenhet: Haflingermästerskap i hoppning. På grund av det dåliga underlaget i stora ridhuset var man tvungen att ha hoppningen i det mindre ridhuset där läktaren är minimal och på kortsidan. Trots detta var det en bra stämning och det gjordes fina insatser på banan. Hoppningen hade tre klasser: LD Clear Round, LC och LB. Jag har undvikit att skriva resultat här - hänvisar till annan plats på hemsidan för utställningsresultaten samt till www.hrkk.org för tävlingsresultaten.

Som avslutning vill jag säga att det var otroligt roligt att efter 10 slitsamma och något turbulenta år äntligen kunna ha ett gemensamt projekt. Många kom fram och spontant gratulerade till ett trevligt arrangemang och framför allt premierade man den mycket goda stämningen som rådde. Visst var det en del som gick fel. Det var första gången vi samarbetade och tyvärr föll en del mellan stolarna men vi tar lärdom inför kommande år. En stor besvikelse var själva anläggningen. Jag hade väntat mig mer av en så officiell och känd anläggning; söndervattnad ridbotten, dålig högtalaranläggning, hyrd hinderpark som ej fanns på plats, dålig placering av vårt sk "sekretariat" och sist men inte minst att den som hade jouren under helgen ej var kontaktbar.

Sist men inte minst - nästa år är det ånyo Riksutställning och det är också 10 år sedan HRKK bildades och anslöts till Svenska Ridsportförbundet! Håll ögonen öppna och gå in ofta på hemsidorna för att se vad som kommer framöver.

Tack alla ni som var på Strömsholm och gjorde den här haflingerhelgen till vad den var: en TOPPENHELG!

Text: Annette Lindberg